Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd

Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven

Sammanhang: ...Skrota F-betyget – räddning för gråzonsbarnen Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen Så fångar du upp elever med svag teoretisk begåvning Fohlin: ”IQ ska inte avgöra vem som får vara med”...

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.

”Elevernas behov av stöd kommer inte försvinna”

2028 försvinner extra anpassningar ur skollagstiftningen – ett efterlängtat besked efter år av växande administrativa krav. Men låt oss inte lura oss själva. Elevernas behov av stöd kommer inte att försvinna. När extra anpassningar infördes 2014 var detegentligen

Sammanhang: ...De byter bara skepnad. Frågan är därför inte om extra anpassningarnas vara eller icke vara – utan hur vi organiserar stödet så att elever får det de behöver utan att onödig administration tar tid från undervisningen. ...

Omnämnda platser: Södertälje, Ledning. Omnämnda personer: Rebecca Dahlin.

Elinor Keiriö Östlin: Vad händer med leken när jag kommer in i rummet?

Barnen leker i rummet bredvid. Jag hör hur de förhandlar, protesterar, skrattar och ändrar reglerna efter hand. Någon är hund. Varför vet jag inte. Sedan går jag in. Och något händer. Inte nödvändigtvis något stort. Kanske bara en blick. Ett ”vet du vad

Sammanhang: ...Att jag klarar av att se en fantastisk lek, utan att behöva påverka den. Det betyder inte att jag slutar vara närvarande. Kanske är det precis tvärtom. Driver barnen leken vidare själva? Behöver någon mig? ...

Omnämnda platser: Östlin, Närvaron. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

”Innan vi ställer krav måste vi skapa förutsättningar”

En lång utbildning gör dig inte automatiskt till en bra lärare. Ämneskunskaper och pedagogisk kompetens är självklart viktiga, men de räcker inte. Du kan vara hur välutbildad som helst och ändå misslyckas med att nå fram till eleverna framför dig. Det är

Sammanhang: ...Om den som kom i tid, hjälpte en kamrat eller faktiskt arbetade koncentrerat en hel lektion. Små framsteg för oss kan vara stora segrar för eleven. Det betyder inte att vi ska blunda för svårigheter. Det betyder att vi måste förstå vilken kraft det finns i att också uppmärksamma det som fungerar. ...

Omnämnda personer: Sonia Larsson, Jonas Nilsson.

Malins ”högläsningsrally” gav effekt – får Helgepriset

I sju år har Malin Rosendahl utvecklat sin metod ”Högläsningsrallyt”. Av erfarenhet visste hon att det var svårt att få tiden att räcka till för extra lästräning vid sidan om den ordinarie undervisningen. Så hon lät eleverna träna på texter med koppling till

Sammanhang: ...Eleverna läser för varandra och inte bara för mig vilket också tränar dem på att vara goda lyssnare. Och det fungerar, det här är läsning som blir av, och som Pisa-undersökningarna visar är det viktigt för alla skolans ämnen att man kan läsa, inte bara i svenskämnet....

Omnämnda platser: Helgepriset, Kungsbacka. Omnämnda personer: Malin Rosendahl.

Protesten: ”Allt mindre tid till kärnuppdraget”

Verkligheten för många universitetslärare är färre resurser, fler arbetsuppgifter och en växande administrativ börda. Undervisningstimmarna per kurs minskar samtidigt som administrativa krav ökar, men kvaliteten ska bibehållas. Lärare och forskare förväntas

Sammanhang: ...Om Sverige menar allvar med att stärka utbildningens kvalitet måste lärare och forskare få förutsättningar att vara just detta. Mindre byråkrati och bättre administrativt stöd är inte en bekvämlighetsfråga – det är en kvalitetsfråga för hela högskolesektorn. ”Forskning eller IT-support?” ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Marcus Löfdahl, Gudrun Hellström, Jörgen Berg.

Efter Pisa: Så kan Sverige lära av estländska skolan

Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. Skillnaden väcker en avgörande fråga: Varför lyckas ett grannland skapa både höga kunskapsresultat och stark

Sammanhang: ...Sveriges viktigaste lärdom från Estland borde därför vara tydlig: bygg skolan kring lärarnas profession, tillit och kunskap samt likvärdighet – inte kring marknadslogik. ”Höj statsbidragen” En kommande utbildningsminister bör höja statsbidragen till kommunerna så att skolorna får bättre förutsättningar. ...

Omnämnda platser: Estland, Estlands, Sverige. Omnämnda personer: Håkan Wiclander, Anna Olskog, Iwan Langermo.

Ny baskurs i svenska för lärare efter skärpta krav

Det nya kravet på minst C i betyg i svenska för blivande ämneslärare och D för lärare i förskola införs sommaren 2027, och risken finns att ännu färre söker till utbildningarna. Nu svarar lärosätena med en ny baskurs – som också garanterar plats på lärarutbildningen.

Sammanhang: .... – Svensklärare måste vara bäst på svenska, de som går utbildningen måste vara de som har allra starkast språk i sin generation, säger han. ...

Omnämnda platser: Mälardalens. Omnämnda personer: Magnus Svensson.

Skolkar av rädsla för brott – facket kräver insatser

Skolan är den vanligaste brottsplatsen när unga drabbas, och 42 procent av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för något av brotten misshandel, hot, sexualbrott, rån eller stöld. Det visar Brottsförebyggande rådets enkätundersökning med niondeklassare,

Sammanhang: ...När fler vuxna hinner se, reagera och bygga relationer förebygger vi både oro, konflikter och våld, säger Anna Olskog. ”Kan inte vara nöjda” De vanligaste brotten är stöld, följt av misshandel. – Så länge elever är rädda i skolan kan vi inte vara nöjda. ...

Omnämnda personer: Anna Olskog.

Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan

När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport. I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov av

Sammanhang: ...Ser en markant ökning av osäkerhet hos eleverna att t e x synas på lektion (läsa högt, stå framför klassen/grupp, vara muntligt delaktiga på lektionstiden enskilt eller i mindre grupp. (...) Frånvaron ökar och även hemmasittarna. ...