”Elevernas behov av stöd kommer inte försvinna”

2028 försvinner extra anpassningar ur skollagstiftningen – ett efterlängtat besked efter år av växande administrativa krav. Men låt oss inte lura oss själva. Elevernas behov av stöd kommer inte att försvinna. När extra anpassningar infördes 2014 var detegentligen

Sammanhang: ...Men vi får inte låtsas att anpassningar försvinner. De byter bara skepnad. Frågan är därför inte om extra anpassningarnas vara eller icke vara – utan hur vi organiserar stödet så att elever får det de behöver utan att onödig administration tar tid från undervisningen. ...

Omnämnda platser: Södertälje, Ledning. Omnämnda personer: Rebecca Dahlin.

Elinor Keiriö Östlin: Vad händer med leken när jag kommer in i rummet?

Barnen leker i rummet bredvid. Jag hör hur de förhandlar, protesterar, skrattar och ändrar reglerna efter hand. Någon är hund. Varför vet jag inte. Sedan går jag in. Och något händer. Inte nödvändigtvis något stort. Kanske bara en blick. Ett ”vet du vad

Sammanhang: ...Kanske ligger en del av vår yrkesskicklighet just där. Inte bara i förmågan att göra något, utan i att kunna avgöra om något behöver göras. Det finns inget facit. ...

Omnämnda platser: Östlin, Närvaron. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

Malins ”högläsningsrally” gav effekt – får Helgepriset

I sju år har Malin Rosendahl utvecklat sin metod ”Högläsningsrallyt”. Av erfarenhet visste hon att det var svårt att få tiden att räcka till för extra lästräning vid sidan om den ordinarie undervisningen. Så hon lät eleverna träna på texter med koppling till

Sammanhang: ...Och lyssnare. Eleverna läser för varandra och inte bara för mig vilket också tränar dem på att vara goda lyssnare. Och det fungerar, det här är läsning som blir av, och som Pisa-undersökningarna visar är det viktigt för alla skolans ämnen att man kan läsa, inte bara i svenskämnet....

Omnämnda platser: Helgepriset, Kungsbacka. Omnämnda personer: Malin Rosendahl.

Protesten: ”Allt mindre tid till kärnuppdraget”

Verkligheten för många universitetslärare är färre resurser, fler arbetsuppgifter och en växande administrativ börda. Undervisningstimmarna per kurs minskar samtidigt som administrativa krav ökar, men kvaliteten ska bibehållas. Lärare och forskare förväntas

Sammanhang: ...Undervisningstimmarna per kurs minskar samtidigt som administrativa krav ökar, men kvaliteten ska bibehållas. Lärare och forskare förväntas inte bara undervisa och forska utan också utföra uppgifter som tidigare i större utsträckning hanterades av administrativ personal. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Marcus Löfdahl, Gudrun Hellström, Jörgen Berg.

Maria Wiman: Här i Sverige knyter vi näven i fickan

Har ni sett vad som händer i Frankrike? Folk är tokiga! Förra fredagen hölls 400 skolor stängda på grund av våldsamma studentprotester. Man yttrar missnöje mot lärarbrist, långa skoldagar och förfallna skolbyggnader. Knasbolligt beteende såklart. Men det

Sammanhang: ...Ja, bildning ska bara hända liksom. Störtkär i bildning Så har det ju inte alltid sett ut. Tänk på de gamla grekerna! ...

Omnämnda platser: Frankrike, Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.

Barnbristen: 750 förskolor hotas av nedläggning

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har 1 200 förskolor stängts sedan 2019. Och på grund av minskat barnafödande och lägre invandring beräknar man att ytterligare 750 förskolor kan tvingas att stänga de kommande fem åren. Räknat från 2019 innebär

Sammanhang: ...Nu, säger hon, finns ett läge att minska barngrupperna, öka lärartätheten och ge barnen mer tid med utbildade vuxna och anser att det vore kortsiktigt att bara skära bort den möjligheten. – Det går snabbt att lägga ned en förskola. Det tar betydligt längre tid att bygga upp kompetens, lokaler och verksamhet igen. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Emelie Värja, Anna Olskog.

Specialläraren efter larmet: ”Vi behöver vara fler”

En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att sju av tio lärare både upplever att de har fler elever med behov av stöd – och att det stödet brister. – Det är ett stödbehov som inte är i balans med antalet specialpedagoger och speciallärare på fältet.

Sammanhang: ...Bristande elevhälsa Men rapporten lyfter också psykisk och psykosocial ohälsa hos eleverna. – Det saknas inte bara speciallärare och specialpedagoger, det saknas också till exempel kuratorer, de som jobbar inom elevhälsans professioner är inte tillräckligt många för att ge elever elever det komplexa stöd de behöver, säger hon. ...

Omnämnda platser: Karlskoga. Omnämnda personer: Alicia Eriksson.

Elinor Keiriö Östlin: Vad ryms i de extra timmarna egentligen?

En timme är sextio minuter. Det är lätt att räkna. Betydligt svårare är det att räkna vad som ryms i den. På en timme i förskolan kan ett barn hinna bygga en koja, hamna i konflikt och bli sams igen. Lyssna på en bok. Upptäcka en mask under en sten. Sitta

Sammanhang: ...Behoven är inte generella bara för att lösningen är det. Så när vi säger att ett barn behöver mer förskola vill jag också veta: Vad är det barnet behöver mer av? ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

”Nej till beteenden är inte att säga nej till individen”

Vi vet mycket om relationer, bemötande och gränssättning var för sig. I skolvardagen behöver läraren kunna förhålla sig till allt samtidigt. Skolan behöver sluta behandla förståelse och gränssättning som motsatser. Vi kan förstå ett beteende utan att acceptera

Sammanhang: ...De tre tankarna hänger ihop. När jag sätter gränsen visar jag inte bara vad som inte är okej, utan att relationen är värd att stanna kvar i. Att säga nej till beteende är inte att säga nej till individen. ...

Omnämnda platser: Mannerheim, Norrtälje, klassrummet˝. Omnämnda personer: Ulrica Elfström.

Frågan lärare måste ställa när elever inte längre vågar

En elev får ont i magen inför skoldagen. En annan börjar vara borta allt oftare. En tredje vägrar läsa. En fjärde sitter framför uppgiften utan att skriva ett enda ord. Vi ser beteendet. Men hör vi vad det säger? ”Kommunicerar genom handling” Efter många

Sammanhang: ...Ett beteende som ser ut som ovilja kan vara ett försök till självbevarelse. ”Bygga upp skolvana” För elever som varit borta länge räcker det därför inte alltid att bara ta igen förlorad kunskap. Ibland måste vi först bygga upp skolvana igen: att komma till skolan, stanna kvar, ta emot en instruktion, börja en uppgift, be om hjälp och våga misslyckas utan att ge upp. ...

Omnämnda platser: Sakir, Malmö. Omnämnda personer: Jonas Nilsson.